14 10
Ifous-rapporten om skolmiljöer har rönt stort intresse på konferenser och i fackpress. Här två artiklar från Skolledaren och Lära, samt ett debattinlägg av Suzanne de Laval i Skolporten.
Skolledaren #6 2019
Bygg ett centrum för skolmiljöer
Skolporten #4 2019
Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet
LÄRA #4 2018 Stockholms stad
Skolarkitekten: ”Lugn och ro viktigast av allt”
I denna tvärvetenskapliga och praktiknära förstudie har skolans fysiska utbildningsmiljöer fokuserats. Resultaten uppmärksammar en lång rad viktiga faktorer att ta hänsyn till när skolor byggs och byggs om.
Det gäller bland annat stadsplaneringen och var skolan placeras, skolans storlek, skolgårdens storlek och utformning, flexibiliteten och skolans användning och förändrade utformning över tid, flöden och logistik, entréernas utformning, förvaring, ägarskap, orientering och skyltning, visuell miljö, genomsiktlighet och dess särskilda problematik, möbler och ergonomi, ljudmiljö och bullerfrågor i korridorer och gemensamma ytor som matsal samt tillgänglighet och inkludering.
Nio skolor har studerats. Metoden har varit gåturer. Grupper sammansatta av såväl personal i skolan; lärare, skolledare, fritidspedagoger, som fastighetsansvariga och tjänstepersoner på utbildningsförvaltningen har gått runt i skolorna och i dialogform diskuterat hur den fysiska miljön ser ut och fungerar i praktiken. Skolelever har deltagit i gåturer och kommenterat och diskuterat sin fysiska skolmiljö. Ett femtiotal gåturer har arrangerats och dokumenterats.
Fyra kommuner har medverkat och finansierat projektet: Stockholm, Huddinge, Nacka och Kungsbacka. SKL:s Fou-fond för kommunernas fastighetsfrågor och Högskolan i Gävle är medfinansiärer,
Filmaren Kajsa Andersö har följt projektet. Länk till vidofilmen finns nedan.
Ifous rapportserie 2019:2
Ifous fokuserar: Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö
Författare: Suzanne de Laval, Anneli Frelin & Jan Gännäs
Här finns rapporten och filmen att laddas hem
Hur används befintliga skolbyggnader? Vad vet vi om skolbyggnaden och lärmiljöns betydelse för lärandet? Vilka forskningsresultat inom arkitektur, didaktik och pedagogik är tillgängliga och aktuella – och vad saknas? Dessa och andra frågor kommer att bearbetas i projektet ”Ifous fokuserar bygga skola”.
Ifous – innovation, forskning och utveckling i skola och förskola – är ett fristående forskningsinstitut som samordnar praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete där lärare och skolledare tar aktiv del i kunskapsbyggandet.
Nu fokuserar Ifous på skolans fysiska miljö. I arbetet deltar Suzanne de Laval från Arkitekturanalys som projektledare. Hittills har fyra kommuner anmält sig som deltagare och de har valt ut sammanlagt nio skolor för utvärdering. Fotot ovan visar en av de utvalda skolorna, Glömstaskolan i Huddinge.
Projektet syftar till att:
• utvärdera befintliga skolmiljöer
• ge underlag för planering och beslut inför framtida skolhusbyggen/renoveringar
• utvärdera och validera gåturmetoden i skolor
• ta fram underlag inför fortsatta studier
Projektet har formen av en förstudie där gåturmetoden testas i nio skolor. Projektet undersöker vad metoden har för potential för utvärdering av skolans fysiska miljö. Deltagarna får också möjlighet att lära sig att använda metoden för att själva kunna tillämpa den i andra skolmiljöer.
Forskningsöversikt och gåturer genomförs av Suzanne de Laval, tekn. dr. och arkitekt. I projektet deltar forskare från Högskolan i Gävle. Professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs är båda pedagoger/didaktiker som har studerat skolmiljöer. De ingår i internationella nätverk kring forskning om den fysiska miljön i skolan. SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten deltar aktivt i projektet.
Projektet startade våren 2018 med planering och inbjudan till kommuner att delta. Gåturerna genomförs under hösten 2018. Resultaten av dessa analyseras av projektgruppen våren 2019 och slutrapporten presenteras vid ett seminarium sommaren 2019.
11 10
”En bra stad för barn är en stad där barnen kan röra sig fritt”. Så svarade Suzanne de Laval på Li Pamps raka fråga och la till: ”En stad som är bra för barnen är bra för alla”.
Samtalet ägde rum vid ett mycket välbesökt boksläpp för ”Bygga stad för barn” den 9 oktober mitt i vimlet på Moderna Museet och ArkDes. Boken är utgiven av forskningsstiftelsen Arkus och författad av Suzanne de Laval.
”Bygga stad för barn” är en kunskapsöversikt om barn och ungdomar, täta stadsmiljöer och metoder för delaktighet och barnkonsekvensanalys. Den ger en inblick i den rika kunskap som finns tillgänglig, men som inte tas tillvara i vår tids stadsplanering där förtätning sker på bekostnad av utrymme för barnens lek, äventyr och utveckling.
”Med boken vill jag ge alla som planerar riktigt goda och väl underbyggda argument för att ta hänsyn till barnen i fortsättningen”, säger Suzanne de Laval.
Från vänster: Terese Lilliehorn, Arkus, Lisa Daram, Arkus, Suzanne de Laval, Arkitekturananlys och Li Pamp.
Läs Lars Epsteins artikel i DN från boksläppet ”Barnen bortglömda i stadsplaneringen”
Suzanne de Laval medverkar för andra året i Formas beredningsgrupp för bedömning av forskningsansökningar inom ämnesområdet Stads- och landsbygdsutveckling.
Beredningsgruppen bedömer grundforskning och behovsmotiverad forskning. Bedömning och rangordning görs i ett peer-review system, där ett tjugotal granskare bedömer och rangordnar ansökningarna. Bedömning görs av vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta efter ett antal kriterier.
Här några exempel på problemområden som bedöms i beredningsgruppen:
Samspel mellan stad och land, lokala, regionala och globala processer
Samhällsplanering och hållbarhetens politiska aspekter
Ekosystem och hälsa, boende, tjänster, infrastruktur, arbete och fritid
Samverkan mellan tekniska, ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter
Demokratiska och effektiva metoder för planering och förvaltning
Forskningsrådet Formas fördelar varje år drygt 1 miljard kronor till olika forskningsprojekt.
Gåtur är en metod som innebär att man samlar en grupp av personer – brukare, boende, hyresgäster, byggare och experter – till en gemensam promenad i den miljö man vill utvärdera och analysera. Metoden skapar förutsättningar för en uppriktig och nyanserad dialog mellan användarna och producenterna.
I den här boken får man veta vad folk faktiskt tycker om det nyligen byggda eller miljöer som står inför kommande förändringar. Och hur man kan gå till väga för att ta reda på det. Den innehåller inspirerande läsning och erfarenheter från inte mindre än 120 gåturer med bilder, citat och sammanfattande reflektioner. Det handlar om bostäder, kontor, skolor, parker och sjukhus.
Suzanne de Laval delar med sig av alla sina praktiska kunskaper om hur man genomför lyckade gåturer steg för steg och vad som krävs av gåturledaren. Förlaget Svensk Byggtjänst har satsat på en riktigt lättläst och läcker layout. Boken är formgiven av Beate Pytz och ger rena vill-ha-känslan.
Mer information om boken som kan beställas från Svensk Byggtjänst
Pressrelease på MyNewsdesk 2014-02-21
Två studenter på Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper har gjort en kandidatuppsats om projektet ”Samverkan om gestaltning av Akademiska sjukhuset i Uppsala”. Projektet är ett av tretton delprojekt i ett nationellt uppdrag till fyra myndigheter, Konstrådet, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Arkitektur- och Designcentrum (fd. Arkitekturmuseet) – ”Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer”. Vi har aktivt medverkat i arbetet i Uppsala. Bland annat har Suzanne lett 17 gåturer med sammanlagt 155 deltagare; sjukhuspersonal, studenter, skolelever, patienter, stadsbor, projektledare och förvaltare m.fl. Detta för att analysera miljön och få i gång en dialog och samverkan som utgångspunkt för gestaltningsprogrammet.
Emelie Waktel och Peter Nilsson har intervjuat sex nyckelpersoner i det stora samverkansprojektet och skapat sig en oberoende bild av vad vi åstadkommit och hur vi arbetat. För att få en inblick i arbetsmetodiken deltog de även i en gåtur på sjukhusområdet. Deras analys av projektarbetet är både intressant och lärorik. De ser gestaltningsprogrammet som organisationsutveckling, som reform och som ett medel för idéspridning och översättning mellan professsionsgränser. Saxat ur deras sammanfattning:
”Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.”
användarperspektiv i arkitektur och planering
Arkitektur, planering och kommunikation
Suzanne de Laval & Örjan Wikforss 