14 10
Ifous-rapporten om skolmiljöer har rönt stort intresse på konferenser och i fackpress. Här två artiklar från Skolledaren och Lära, samt ett debattinlägg av Suzanne de Laval i Skolporten.
Skolledaren #6 2019
Bygg ett centrum för skolmiljöer
Skolporten #4 2019
Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet
LÄRA #4 2018 Stockholms stad
Skolarkitekten: ”Lugn och ro viktigast av allt”
I denna tvärvetenskapliga och praktiknära förstudie har skolans fysiska utbildningsmiljöer fokuserats. Resultaten uppmärksammar en lång rad viktiga faktorer att ta hänsyn till när skolor byggs och byggs om.
Det gäller bland annat stadsplaneringen och var skolan placeras, skolans storlek, skolgårdens storlek och utformning, flexibiliteten och skolans användning och förändrade utformning över tid, flöden och logistik, entréernas utformning, förvaring, ägarskap, orientering och skyltning, visuell miljö, genomsiktlighet och dess särskilda problematik, möbler och ergonomi, ljudmiljö och bullerfrågor i korridorer och gemensamma ytor som matsal samt tillgänglighet och inkludering.
Nio skolor har studerats. Metoden har varit gåturer. Grupper sammansatta av såväl personal i skolan; lärare, skolledare, fritidspedagoger, som fastighetsansvariga och tjänstepersoner på utbildningsförvaltningen har gått runt i skolorna och i dialogform diskuterat hur den fysiska miljön ser ut och fungerar i praktiken. Skolelever har deltagit i gåturer och kommenterat och diskuterat sin fysiska skolmiljö. Ett femtiotal gåturer har arrangerats och dokumenterats.
Fyra kommuner har medverkat och finansierat projektet: Stockholm, Huddinge, Nacka och Kungsbacka. SKL:s Fou-fond för kommunernas fastighetsfrågor och Högskolan i Gävle är medfinansiärer,
Filmaren Kajsa Andersö har följt projektet. Länk till vidofilmen finns nedan.
Ifous rapportserie 2019:2
Ifous fokuserar: Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö
Författare: Suzanne de Laval, Anneli Frelin & Jan Gännäs
Här finns rapporten och filmen att laddas hem
Suzanne de Laval medverkar för andra året i Formas beredningsgrupp för bedömning av forskningsansökningar inom ämnesområdet Stads- och landsbygdsutveckling.
Beredningsgruppen bedömer grundforskning och behovsmotiverad forskning. Bedömning och rangordning görs i ett peer-review system, där ett tjugotal granskare bedömer och rangordnar ansökningarna. Bedömning görs av vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta efter ett antal kriterier.
Här några exempel på problemområden som bedöms i beredningsgruppen:
Samspel mellan stad och land, lokala, regionala och globala processer
Samhällsplanering och hållbarhetens politiska aspekter
Ekosystem och hälsa, boende, tjänster, infrastruktur, arbete och fritid
Samverkan mellan tekniska, ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter
Demokratiska och effektiva metoder för planering och förvaltning
Forskningsrådet Formas fördelar varje år drygt 1 miljard kronor till olika forskningsprojekt.
Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik & Designföretagen arrangerade ett välbesökt ”Forskningsforum 2013” den 12 september. Ämnet var ”Vad vill arkitekter forska om?”. Konferensen inleddes med att de två organisationerna undertecknade en avsiktsförklaring om samarbete för att ”utveckla nya kompletterande former för finansiering av forskning och innovation på arkitektur- och samhällsbyggnadsområdet”. Örjan Wikforss höll ett inledande anförande där han argumenterade för att vägen till praktiknära forskning går via forskningsnära praktik.
Se presentationen här: Forskningsnära praktik
Läs blogginlägget här: Forskningsnära praktik- om lusten att lära
användarperspektiv i arkitektur och planering
Arkitektur, planering och kommunikation
Suzanne de Laval & Örjan Wikforss 