Ny rapport publicerad: Skolmiljöer
I denna tvärvetenskapliga och praktiknära förstudie har skolans fysiska utbildningsmiljöer fokuserats. Resultaten uppmärksammar en lång rad viktiga faktorer att ta hänsyn till när skolor byggs och byggs om.
Det gäller bland annat stadsplaneringen och var skolan placeras, skolans storlek, skolgårdens storlek och utformning, flexibiliteten och skolans användning och förändrade utformning över tid, flöden och logistik, entréernas utformning, förvaring, ägarskap, orientering och skyltning, visuell miljö, genomsiktlighet och dess särskilda problematik, möbler och ergonomi, ljudmiljö och bullerfrågor i korridorer och gemensamma ytor som matsal samt tillgänglighet och inkludering.
Nio skolor har studerats. Metoden har varit gåturer. Grupper sammansatta av såväl personal i skolan; lärare, skolledare, fritidspedagoger, som fastighetsansvariga och tjänstepersoner på utbildningsförvaltningen har gått runt i skolorna och i dialogform diskuterat hur den fysiska miljön ser ut och fungerar i praktiken. Skolelever har deltagit i gåturer och kommenterat och diskuterat sin fysiska skolmiljö. Ett femtiotal gåturer har arrangerats och dokumenterats.
Fyra kommuner har medverkat och finansierat projektet: Stockholm, Huddinge, Nacka och Kungsbacka. SKL:s Fou-fond för kommunernas fastighetsfrågor och Högskolan i Gävle är medfinansiärer,
Filmaren Kajsa Andersö har följt projektet. Länk till vidofilmen finns nedan.
Ifous rapportserie 2019:2
Ifous fokuserar: Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö
Författare: Suzanne de Laval, Anneli Frelin & Jan Gännäs
Här finns rapporten och filmen att laddas hem

Hur används befintliga skolbyggnader? Vad vet vi om skolbyggnaden och lärmiljöns betydelse för lärandet? Vilka forskningsresultat inom arkitektur, didaktik och pedagogik är tillgängliga och aktuella – och vad saknas? Dessa och andra frågor kommer att bearbetas i projektet ”Ifous fokuserar bygga skola”.
Evidensbaserad skolutformning och användarperspektiv står i centrum när Utdanningsdirektoratet ordnar sin årliga konferens om fysisk læringsmiljø i skoler og barnehager i Gardermoen den 30-31 oktober 2018.
”Skolans nya rum” är en antologi om samspelet mellan pedagogik och arkitektur redigerad av Suzanne de Laval och med bidrag från femton författare. Den är utgiven av Arkus. Här är författarna samlande till välbesökt bokrelease på ArkDes. Li Pamp modererade ett samtal om bokens innehåll, syfte och målgrupper. Boken ska fylla ett tomrum som uppstod när samhället abdikerade från kunskapande om skolan som fysisk miljö. Eftersom pedagogiken utvecklas måste också skolmiljöerna utvecklas. Pedagogiken och den rumsliga organiseringen hänger direkt samman. Inför ett omfattande skolbyggande gäller det att använda de nya kunskaperna så att man nu inte bygger sig fast i förlegade lösningar. Och som boken visar går det att bygga riktigt fina skolmiljöer om man tar vara på de kunskaper som där presenteras. Boken kan beställas från Arkus via mail
Djäknebergets förskola vann UIA Architecture & Children’s Golden Cubes Awards i konkurrens med skolor runt om i hela världen. Det är ett pris för framstående arkitekturpedagogiska insatser. Och det är verkligen ett otroligt intressant projekt man har genomfört i Västerås där barnen lärde känna staden och dess planering. Sveriges representant Suzanne de Laval mottog priset på plats i Seoul i Sydkorea i början av september och överlämnade det under mycket glada, festliga och livfulla former efter hemkomsten i Västerås. Barnens föräldrar hade ordnat ett riktigt fint kalas i den stora vackra festsalen i Stadshotellet. På bilden ovan tar rektor May Sundin, till vänster, emot priset av Suzanne de Laval.



I en nyutgiven antologi med elva författare, Skolans och förskolans utemiljöer – Kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö, diskuteras flera aspekter på varför skolgårdar och förskolegårdar är viktiga att värna om. Utemiljöns centrala betydelse för lek och lärande tas upp. Barn och unga behöver kunna röra sig ute på egen hand där de bor. För hälsans skull, för sin motoriska, sociala och intellektuella utvecklings skull och för att lära känna och utforska sin närmiljö. Antologin visar på behovet av en stadsplanering på barns och ungas villkor, och hur man samverkar med dem i praktiken.

